haraldsonjohan

Vi vaknar upp rätt tidigt på söndagen. Grabbarna påstår att dom sovit sjukt bra. Själv hade jag inte sovit en blund, jag vet inte om det beror på att det var dåliga sängar eller att Jocke låg precis brevid mig och snarkade rakt in i örat. Vi packade våra väskor och gick ner för att äta en hotellfrukost som mestadels bestod av socker. Vi bestämde oss för att åka ut ur LA direkt, i och med att vi iallafall skulle tillbringa 6 dagar där innan vi flög vidare till Hawaii.  Santa Barbara låg bara 2 timmar bort så vi skickade iväg ett sms till Tommy och frågade vad han gjorde. Han tyckte vi skulle ses nere vid hamnen och ta en bit mat. Vi åkte dit och möttes av Tommy, hans vän Peter och hans fru schinntoaka eller liknande. Hon var från Japan så det var nog ingen som riktigt uppfattade hennes namn. Peter var en riktigt glad skit och vi gick genast upp till restaurangen där han tydligen bokat bord. Men han sa att det var fullbokat några minuter till så vi gick till baren sålänge. Han påstod att dom gjorde världens bästa Margaritas här. Så det vore ju dumt att inte testa. Vi beställde 4 st och insåg direkt varför Peter tyckte att det var en bra bartender. Nu är jag absolut Ingen  Bartender och den enda drink jag kan blanda är väl i stort sett Red Bull/Vodka. Men jag är ganska säker på att det inte ska vara 8 delar sprit och 2 delar "Margarita mix" sjukt starka drinkar helt enkelt. Men det var ju kanon. Ja menar hur många gånger har man inte försökt beställa in 12:or på krogen i Sverige? Självklart utan framgång. Nu var det ju bara den lilla detaljen att vi skulle köra bil efter maten. Det är lugnt sa Peter, gränsen för rattfylla här är 0,8 här. Ja men  dåså, sa vi och beställde in varin öl till. När vi väl fått vårat bord beställde jag Jocke och Fredrik in färsk haj, medans stolt trodde stenhårt på svärdfisken. Det visade sig dock att kocken inte serverade hela svärdfiskar, så stolt blev lite missnöjd, han hade hoppats på ett fisksvärd.  Peter berättade att just idag skulle det vara en stor parad i stan, alla hamnens båtar skulle kläs i ljusslingor av alla tänkbara färger och former. Sen skulle dom åka längs med hamnen och upp emot 100 000 personer skulle komma och titta på. Det lät ju lite ballt, så vi bestämde oss för att stanna över natten. Efter maten bjöd Peter upp oss till sitt hus för att kolla på solnedgången, det visade sig att han bodde nästan högst upp på berget som ligger bakom Santa Barbara. Vi stannade till vid nån lokalbutik och köpte med ett gäng öl innan vi åkte upp mot toppen. Tommy åkte med oss för att visa vägen och han berättade att hemma i Stockholm körde han en Audi A4 cabbe för 700 000 med kylfack för 2 skumpa flaskor. Vi började smått inse att Tommy var nog lite av en stekare. När vi kom upp till Peter gick vi ut på hans veranda. Och vi förstod varför han ville bjuda upp oss, shit vilken utsikt. Hela Santa Barbara låg under oss och vi såg hur solen sakta försvann ner bakom horisonten. Tommy inser efter en halv flaska öl att han råkat köpa Miller light, vafan det här går ju inte att dricka, säger han och tar en av våra öl istället. Peter skrattar lite lätt och säger samtidigt som han trycker upp näsan med långfingret och lutar huvudet tillbaka, jag brukar kalla honom, Fancy Tommy. Tommy muttrar lite och tar en klunk av våran öl. Plötsligt är det tydligen dax för whisky, Fancy Tommy har köpt med sig en, mackmyra, från Sverige som present till Peter. Vi tar varsitt glas, det var en riktigt elak liten rackare, 52% och med en smak av norrländsk skogsbrand, oerhört rökig smak. Vi dricker upp "dom flesta av oss iallafall" och åker sedan ner till hamnen igen för att kolla på båtarna. Och visst, det var ganska mycket folk och båtarna hade sjukt mycket lampor på sig. Men mycket mer action än så var det inte. Vi stannade en stund men kännde ganska snart att det var dax att dra sig hemåt mot hotellet. Vi skulle upp tidigt och åka vidare. Halvvägs hem ser vi en polis smyga runt i buskarna med ett automatgevär, han siktar upp mot en balkong där en full/påtänd pajsare står och dansar för sig själv. Nu börjar det likna nåt tänkte vi och satte oss på en bänk lite snett bakom polisen. Plötsligt kommer 3 poliser till med dragna vapen, och nu är gatan avstängd för all annan trafik. Men folket på stranden bakom får tydligen sitta kvar. Sen rullar det in en, SWAT bil, som poliserna tar skydd bakom. Tydligen har den här dansande mannen siktat på folk nere på gatan med något slags gevär. Vi sitter kvar ganska länge i hopp om att det ska hända nåt i stil med, Die Hard 2, eller nån annan ball actionrulle, Ja menar vi är ju i USA, där sprängs ju bilar i luften för ingenting. Men icke, polisen försöker få den här killen att ge upp genom att lysa på honom med någon slags mesig lampa som sitter på bilen och prata med honom genom en megafon. Inte en enda tårgasgranat kastar dom in. Dansande mannen skiter ju fullständigt i polisen och börjar plötsligt hänga upp gosedjur på balkongen. Vi börjar förstår att det är nog inte bara saft och bullar som serveras på hans kalas. Vi bestämmer oss för att gå hem och lägga oss. Morgonen därpå kan vi läsa i lokaltidningen att polisen fortfarande håller på att förhandla med dansande mannen. Vi missade nog inga explosioner!