Kapitel 5: Elcykel race
Dag 2 i San Francisco var det dags att hyra cyklar. Vi hade sett att man kunde hyra elcyklar. Det är ju nästan som att åka motorcykel, tänkte vi. Det kostade 69 dollar per person att hyra en heldag, styvt 500 kr med andra ord. MEN dom ville ha en liten deposition på 2000 dollar. Jocke var den enda som hade så mycket på kortet, så han fick gladeligen punga upp. Det ska tilläggas att idag, 3 dagar senare är pengarna fortfarande låsta på hans konto. Verkar ju sådär bra. Hur som helst tog vi ut 4 cyklar. Dom såg rätt fräna ut, cross-styre skivbromsar och breda däck som påminde om våra motarddäck hemma i Sverige.
Cykeluthyraren visade en fin rutt längs vattnet över Golden gate och vidare in i nån fin park. Det blir nog bra sa vi, tog kartan av artighetsskäl och åkte åt helt motsatt håll. Vi ville ju in i smeten. Det första vi undrade var givetvis, går det att burna med en sån här elbike? Ja jävlar, tydligen! La man lite vikt på framdäcket gick det alldeles utmärkt att slira, det skrek fint mot betongen. Skivbromsar borde ju även betyda att man kan göra stoppies. Jajemen, inga problem! PJ stod redo med kameran och ja skulle göra en fet stoppie ner för en av alla branta backar i stan. Det gick bra till en början, sen fick jag lite övervikt och slog över. Inga konstigheter egentligen, men när ja rest upp cykeln och skulle cykla iväg var det nåt som inte stämde. Typiskt! Bakhjulet hade lossnat. Jaha, hur gör vi nu då? Lite längre bort på gatan stod en lastbil med blinkljus på, den måste ju ha lite verktyg. Jag förklarade mitt problem och frågade om han hade några verktyg. Självklart sa han och tog fram en fet mutterdragare med tillhörande krafthylsa i storlek 17.
PRRRRATT PRRRRATTT lät det sen var hjulet på plats. Cykeluthyraren lär väl aldrig få bort det hjulet med sina cykelverktyg. Vi cyklade vidare in mot stan och använde bakbromsen mycket flitigt. Det blev nämligen ett mycket ljudligt och trevligt däckskrick när man låste bakhjulet mot betongen. Det drog givetvis blickarna till sig, vi betedde oss precis som när vi åker motard hemma i Sverige. Alla som hytte med näven gav pluspoäng och den som gjorde längst svarta spår innan rödljusen van. Tror inte att det var så vanlig att den typen av cyklar cirkulerade inne i stan, för många frågade vad det var för konstiga cyklar. Efter ett par timmar kände vi oss rätt nöjda, men ett rejält avslut ville vi ändå göra. Vi stannade till vid en gräsmatta och tänkte att vi skulle göra lite ringar, kräma ut det sista ur batterierna så att säga. Det stod en gubbe och tittade lite argt på oss när vi cyklade på gräsmattan. När vi sedan började göra ringar på gräset växte hornen fram i pannan på gubben. Han skrek nåt om att han skulle ringa polisen, och tog fram sin mobil. Vi kände att det kanske var dags att dra vidare. Efter ett par hundra meter hörde vi en polisbil med sirenen på, om den var påväg till gräsmattan eller inte kommer vi aldrig få reda på. Men vi gjorde nog rätt i som drog!
